Mina barn har blivit bortförda
metrobloggen.se - 16 jul 2008 av Nettan som barn-som-mar-da, barn-som-tar-sk, bortforda m fl
Följ min systers kamp för att få hem sina barn. Hennes man tog barnen bara 4 o 2 år gamla och stack, helt plötsligt! Läs vad som hände och min systers förtvivlan. Ge henne ditt stöd! Gripande blogg!
Nettan
sunurb01
Toniosite
Edvin
tkj
Av Nettan den 16 juli 2008 Rapportera
Det är tragiskt och väldigt gripande! Hur kan en pappa göra så mot sina egna barn och mot sin fru?
Av Oscar den 16 juli 2008 Rapportera
Ja, vilket helvete! Varför gör polisen något? Tycker bra om så många som möjligt kan stödja den stackars mamman! Ge henne råd vad hon kan göra, spännande blogg!
Av Nettan den 16 juli 2008 Rapportera
Min syster ska svara på alla frågor nu, ställ gärna fler, hon ska redan svara på hur länge barnen varit borta? Polisen? Varför han stuckit med barnen? Vet du var barnen är nu?
Av Oscar den 17 juli 2008 Rapportera
hon ska inte förebrå sig själv, det är inte hennes fel att hon inte förstod att hennes man skulle förstöra för sitt eget barn på hans 4-årsdag! vem kan tro att någon ska göra nåt så grymt som den pappan har gjort?
Av a6y den 17 juli 2008 Rapportera
En av de mest gripande sanna berättelserna jag följer nu, jag stödjer mamman att få hem sina barn, de är ju såååå små, bara 4 och 2 år gamla, hoppas de snart får komma hem till sin mamma!
Av a6y den 20 juli 2008 Rapportera
Det var bra att hon berättade mer om barnen så folk som läser hennes blogg förstår att det inte är bara ett par barn utan individer med sina personligheter pojken Gabriel och lilla flickan, Caroline
Av GustavBlixt den 21 juli 2008 Rapportera
Blir så arg och upprörd när jag läser denna blogg, att det finns såna skitstövlar till män, ger oss alla män dåligt rykte. bara kör över sin fru och sina barn. Svårsmält! Hon skriver bra tycker jag berättar om sitt lidande och hur hon inte får någon hjälp av samhället att få hem sina barn
Av GustavBlixt den 28 juli 2008 Rapportera
Den här historien är helt otrolig! Nu har det kommit fram att det inte var hennes man som kidnappat barnen som hon tog för givet, utan hennes svärmor, snacka om svärmorsmardröm! Jag har börjat brevväxla med mamman, hon tar sig tid och svarar på alla email, häftigt att hon är så öppen om allt som händer henne och hennes barn känns som vi blivit vänner fast jag inte känner henne alls, vill ge henne stöd hennes bror och syster tur att dem också finns och stödjer henne.